När räntan går upp

En frågeställning är vad som händer när räntan går upp igen. Detta skulle potentiellt kunna kollapsa fastighetsmarknaden. Sätta banker i konkurs. Resultatet blir att folk måste överge sina hem och en lavin av konkurser  drar genom landet. Detta hände i Sverige men vi blev förskonade av det mesta av effekterna i samband krisen 2007. Med både ny och gammal historik så upplevs detta som ett reellt hot. Vi är ju inte speciella på något sätt så det kan ju drabba oss också.

Det är där logiken i resonemanget har fel. Vad vi använder som pengar har förändrats på ett mycket grundläggande sätt sedan krisen i början på 90 talet. Vi släppte värdet på valutan och lät den flyta. Detta är i princip lika radikalt som när USA släppte sin koppling till guld. Det visade sig att ha två fixerade referenspunkter i både värde och kostnad som man försöker försvara var omöjligt.

Redan innan både Sverige och USA släppte sin koppling användes fractional reserve som orsakar en kreditexpansion. Att ha någon form av extern tillgång som reserv ger i detta en hård vägg som förhindrar expansion när man inte har tillräckligt mer reserv. Detta innebär att man förr eller senare kommer att få peek credit.

Skurken i det hela är räntan. Rent matematiskt går det utmärkt att låna ut pengar enligt fractional reserve. Sedan betalas lånet tillbaka och man kan låna ut till någon annan. Problemet börjar med att långivaren vill ha ränta på sina pengar. Det är ju rimligt annars skulle han inte ha något intresse av att låna ut alls. Detta orsakar dock ett matematiskt problem. Räntan skapar en kredit expansion utan backning. Detta innebär att valutan förutom den kontrollerad expansionen växer i takt med räntan på alla lån i hela valutasystemet. Ganska snart är de krediter utan backning större än de som är backade. När folk börjar inse detta så kräver de mer i ränta eftersom riskerna höjs. Stigande räntor accelererar problemet och en krasch är oundviklig när man tvingas inse att lånen saknar backning i guld. Däremot finns det andra tillgångar som fastigheter, bolag, fordon etc. Tyvärr har värdet på dessa kollapsat i samband med kraschen på kreditmarknaden när värdet på valutans backning exploderar uppåt. Dessa säkerheter kan ändå konfiskeras i samband med att alla fodringar/krediter i systemet nollställs. Sedan kan man börja om från början.

Med en flytande valuta kan vad som helt användas som backning av valutan. Inte bara utländsk valutareserv. Resultatet är att kronan backas i huvudsak av statsobligationer, företagsobligationer och fastighetsobligationer. När det blir kredit brist i ett sådant system blir så går värdet på valutans backning upp precis som när man hade guld backning. Men i detta fall är backningen den pantsatta tillgången. Det mest noterbara för vanligt folk är att priserna på fastighetsmarknad stiger.

Som jag skrev tidigare så behöver kreditmängden öka i takt med räntan på fodringar i systemet. Annars blir det härdsmälta. För att öka kreditmängden behöver valutans backning öka. Det kan göras på två sätt. Man skapar nya tillgångar som kan pantsättas eller så ökar man värdet på de tillgångar som redan existerar. Att öka värde på tillgångarna görs enklast genom att sänka kostnaden. Alltså sänka räntan.

Det tydligaste tecknet på att substans + värdeökning i systemet har ett underskott är att inflationen sjunker. Låg inflation kan även ha externa anledningar som att nyskapad valuta hamnar i andra länder och inflationen skapas där istället.

Så hur blir det då med räntan i Sverige? För att svara på det så behöver man titta på fundamenten som styr räntan. Historiska aspekter är irrelevant eftersom vår valuta är helt annorlunda konstruerad. Även paralleller till Sydeuropa är irrelevant eftersom de i praktiken har en valuta som är bunden till övriga Europas ekonomi. På samma sätt som vi tidigare hade en bunden valuta.

Fundamentet som styr räntan är inflationen. Det är välkänt att hela västvärlden kämpar med näbbar och klor för att undvika deflation. Lågkostnadsländer absorberar mycket av inflationen som väst försöker skapa. Dessutom går automatiseringen i en ny fas där allt färre personer krävs för att producera allt mer. Tex finansmarknaden sysselsätter idag miljoner med människor. Mycket av det som görs manuellt på en bank kan utföras av en dator och vi kommer se stora varselvågor och ytterligare deflasivt tryck. Så fundament för stigande räntor saknas fullständigt. Snarare tvärt om och signalerna är ytterligare lättnader.

Om man struntar i fundamenten och helt enkelt höjer räntan. Tänk dig också att de saker som befaras börjar hända. Värdet på tillgångar rasar, Banker svajar och företag börjar kollapsa. Hur brukar en riksbank reagera då? Jo man sänker räntan. Alltså skulle en höjning som orsakar problem omedelbart dras tillbaka och man trampar på gasen i tryckpressen.

Räntans nedgång är alltså en enkelriktad resa.

 

Normalränta

Det talas ibland om normalränta. Riksbankschefen är själv förtjust i detta ord. I samband med detta så häver personen i fråga ofta ur sig någon påhittad siffra som saknar all form av verklighetsförankring. I vissa fall hänvisar de till någon historisk nivå och hävdar att det är ett bra mått. Jag undrar ofta om dessa bevisligen begåvade personer verkligen är så korkade att de tror på vad de säger. Eller blåljuger de för massorna?

I en miljö med flytande valuta så existerar ingen fixerad nivå för räntan. Vi har i praktiken bara en fixerad punkt som riksbanken försöker hålla (inflation) och övriga komponenter flyter fritt. Vissa av de övriga komponenterna kan justeras (tex räntan) i syfte att manipulera inflationen till 2%.

Vi kan tala om normal ränteförändring. Jag skulle säga att förändra räntan med 10% är ganska normalt. Dvs från 10 till 9 % eller från 1 till 0,9. Avviker vi mycket från 2% i räntebanan så får vi mer dramatiska förändringar av räntan, vilket hänt flera ggr de senaste åren.

 

Ränteavdraget

Ett aktuellt exempel på konceptet ”Mer pengar till mig och mindre till någon annan” är den relativ intensiva lobbyverksamhet som pågår senaste året angående ränteavdraget. Lobbyingen kommer i det flesta fall från Bank folk och utländska intressenter. De förekommer givetvis en del privatpersoner som också vill avskaffa det. Talar dessa personer enbart i igen sak eller är det i allmänhetens intresse? För att skaffa en åsikt angående detta så behöver vi identifiera vinnarna och förlorarna. En till sak som då är relevant är att de som lobbar för minskat ränteavdrag säger ofta i samma mening att man skall använda pengarna till att sänka inkomst på kapital skatten. Skattesänkningen skulle i sin tur bara gälla bostäder eller vara generella. Vinnare och förlorare förändras mer eller mindre kraftigt beroende på hur köpkraften som staten tar in utnyttjas.

Förlorarna

Den uppenbara förloraren är de som har lån utan kapitalinkomster. De med bostadslån kommer att bidra med den överlägset största kakan. Även personer med olika typer av konsumtions lån (tex billån) bidrar i en mindre utsträckning. Utöver den löpande kostnaden så for vi också en omedelbar dipp av värden på bostäder som beskattas hårdare. Det kan innebära en smäll på flera hundra tusen för många bostäder. Denna dipp är dock endast akademisk eftersom den påverkar först när man säljer. Köper man sedan något dyrare så har även denna bostad minskat. Dessutom har den minskat mer än din egen eftersom procentsatsen är den samma.

Demografin för dessa personer är i de flesta fall yrkesverksamma personer runt 40.

Det innebär i stort sett alla som bor in en större stad och inte har en hyresrätt. Billån används dock bara av hyresrättsinnehavare.

Vinnarna

Det lite luriga med detta förslag är att vinnarna inte är uppenbara.Förslagets säljs primärt med argument om finansiell stabilitet och ökad rörlighet i bostadsmarknaden.

Ingår man inte i förlorar gruppen så blir man en vinnare eftersom skatten höjs för någon annan utan att man själv behöver bidra.

Demografin här är skuldfria personer utan behov av att ta lån ofta äldre personer som haft sin bostad mycket länge. Boende i hyresrätter som har tillräcklig med marginal i ekonomin för att undvika konsumtions lån. De som ska lämna marknaden och casha ut sin bostad drabbas dock fullt ut av smällen med dippad marknad fullt ut. Antagligen är denna dock mindre än skatten som annars skulle betalas.

De som vill in på marknaden tror ofta felaktigt att de blir en vinnare. Som jag skrev i en tidigare artikel så är det kostnaden inte värdet man skall ha ögonen på. Var månadskostnaden 10k per månad innan förändringen så kommer den vara 10k även efter. Värdet kommer att regleras av marknaden för att bibehålla kostnaden.

Även förmögna personer som får stora kapitalinkomster undantas eftersom kapitalinkomster kan dras till 100% mot räntor.

Om man går vidare att titta hur köpkraften sedan skall fördelas så har vi bara vinnare.

Avskaffar/sänker man skatten på sålda bostäder så vinner de som minskar sin bostad eller flyttar till hyresrätt. Demografin för denna grupp är i de flesta fall äldre personer som ägt sin bostad länge. D.v.s en av de tidigare vinnarna förstärks ytterligare.

Utökar men det till att gälla all kapitalinkomst så vinner även övriga förmögna personer. Även denna vinnares position förstärks ytterligare. De som ägt bostäder länge tjänar även på detta även om det inte är lika mycket som om alla pengar riktades enbart till dem.

Systemvinst.

Så då kan man fråga sig om förändringen åstadkommer vad man vill uppnå.

• Ökad rörlighet på bostadsmarknad.
  • En komponent i kalkylen ger potentiellt denna effekt. Det är att minska skatten på sålda bostäder. Det skulle göra en person som har en stor bostad utan lån till förmögen utan att de behöver beskatta sin förmögenhet. Det är enligt mig en ganska bra morot för att byta ner sig.

     Så svaret är Möjligtvis.

• Rättvisare fördelning av skatter
  • Det är en fråga om personlig moralisk åsikt och jag överlåter det till dig. Se gärna SCBs statistik på frågan
• Stabilare ekonomiskt system.
  • Eftersom förändringen påverkar värdet som används till säkerhet för en massa lån så är detta farligt. Det finns en risk att marknaden överreagerar och man får en kollaps på halsen.
  • Det är många som fått för sig att lägre värde på bostads marknaden. Eller eventuellt bromsad ökning av värdet är ett självändamål. Det är givetvis fel för det är bromsade kostnader som är det viktiga. Glöm inte. Det är alltid kostnaden som man skall hålla ögonen på. Någon som går in på marknaden får precis samma kostnad som innan. Någon som redan är inne på marknaden får kraftigt ökad kostnad. Så här får åtgärden motsatt effekt.

    Så svaret är tydligt Nej

Bankerna då?

En sak som verkar konstig är varför bankerna lobbar för något som är så system farligt för deras egen stabilitet. Anledningen stavas ”amorteringskrav”. Röster har höjts för att begränsa skuldsättningen. Vilket bankerna egentligen absolut inte vill eftersom deras affärsidé bygger på evigt ökad skuldsättning. Då är frågan vilken metod man uppfyller målsättningen med att ”någon annan betalar”. Då är avskaffat ränteavdrag det bästa. eftersom hela notan hamnar hos låntagaren, inte långivaren får man svälja något lägre utlåning eftersom amorteringskravet innebär en större smäll mot bankens intäkter.

En annan sak som gör avskaffat ränteavdrag till attraktivt för en bank hittar man i privatekonomin hos bankens huvudägare och ledande individer. Alla dessa är förmögna ligger i gruppen vinnare på ett avskaffande.

Vad göra?

Att motverka bostadsbristen gör man genom att bygga mer. Fast det är ingen man försöker adressera här. Utan vi har endast tre mål som man försöker uppnå. Vi kunde se att sänkt vinstskatt för bostäder skulle skapa ökad rörlighet.

Vem skall då betala för detta? Bästa svaret är ”Samma demografiska grupp” fast de som inte flyttar till mindre. Jag kan förstå att en pensionär gärna bor kvar i sitt stora hus med bra läge som de ägt i 50 år. Innan avskaffandet av fastighetsskatten så skrevs det om många pensionärer som tvingades flytta eftersom området de bor i exploderat i värde. Givetvis är det inte kul att tvingas till detta men det var ökad rörlighet vi ville uppnå. Att pensionären kan cash ut en skattefri förmögenhet för sin bostad får man se som plåster på såren.

Den finansiella stabiliteten uppnår man genom centralt styrd amortering (som bankerna hatar). Detta är egentligen en fråga om att reglera kreditexpansionen och ett komplement till styrräntan. Att reglera amorteringen på olika tillgångar ger en detaljstyrning som inte uppnås genom räntan. Riksbankens köp av obligationer ger samma styrning på stimulanser och är en form av gas. Medan amorteringskrav är en broms med samma precision. Amorteringskravet behöver regleras periodiskt på samma sätt som styrräntan.

Amorteringskravet tar köpkraft från samma demografiska grupp som avskaffat ränteavdrag. Skillnaden är att köpkraften återfås successivt. Under hela lånecykeln blir kostnaden lägre även om utgiften blir högre i början. Förloraren här är banken eftersom låntagarens ökade utgift inte blir en vinst för dem. Vinsten över en hela cykeln minskar lika mycket som den ökar för låntagaren.

Begreppsförvirring

Många av de ord som är djupt inpräntade i folk betyder inte längre vad folk tror. Här är några exempel.

Lån

Det finns många typer av lån. Bostadslån, billån, sms lån, avbetalning, statsskuld, kreditkort etc.. Flera av dessa är dock inte lån i på det vis som man kan tro. Att ens tänka på dem som lån är en av grundorsakerna till att folk blir förvirrade eftersom de inte beter sig som lån.

Ta statsskulden till exempel. Ställ dig frågan om när statsskulden beräknas vara återbetald. När kommer den vara noll, 0, zip, zero? Hur är det med övriga västländer. När kommer deras statsskulder vara återbetalda. Vilka länder har noll i statsskuld?

Givetvis är svaret att statsskulden kommer aldrig vara noll för något västland. Även oljestater har statsskulder trots ofantliga tillgångar. Detta kan te sig ologiskt om man betraktar statsskulden som ett lån. Det bör istället betraktas som att staten HYR krediter. Samma sak gäller företagsobligationer och bostadslån.

Spara

Att samla på sig saker som kan vara bra att ha i framtiden burkar vara en bra ide. Vad kan då vara bättre att spara på än pengar? Man skulle kunna fylla upp en madrass med en massa sedlar. Det blir dock snabbt knöligt och obekvämt eftersom sedlar inte är tillverkade för att användas som stoppningsmaterial. Förr i tiden användes ädla metaller som främsta valuta och man samlade dessa i låsta kistor och senare kassaskåp. Detta klassiska sparande förekommer i stort sett inte alls längre. Numera sätter man som bekant in sina pengar på ett konto. Då kan man till och med se sina pengar växa. När man gör detta upphör man i praktiken att spara utan man blir en investerare.

Pengar

Att kalla våra pengar för pengar ger ett missvisande intryck. I praktiken kan vad som helst användas som pengar. Egypten har använt säd. Inkariket använde kakao. Det vanligaste har dock varit ädla metaller. Nu är krediter (skulder) totalt dominant som valuta i världen. Sverige har döpt sina krediter till kronor. Ordet pengar borde egentligen inte användas alls eftersom det i nästan alla fall handlar om krediter.

Skuldkvot

Fullständigt idiotisk siffra. Man mäter äpple mot päron. Alltså löpande intäkt mot fixerat värde. Den löpande kostnaden (som vore intressant) ignoreras.

Vinnare och förlorare.

Man skall vara medveten om att politik producerar inget. När det kommer till  finanspolitiska saker så skall den första frågan du ställer vara ”Vem vinner och vem förlorar”. Nästa fråga är om förlorarna har råd med denna smäll och om det är bra/välförtjänt att vinnarna får utökade resurser.

En varningsklocka är när vinnarna och förlorarna inte är uppenbara. Politiker pekar gärna ut vinnarna. Det är dock alltid någon vars ekonomiska utrymme minskar lika mycket som någon annan vinner. Glöm inte att det är ett nollsummespel. När någon lobbar för en förändring så följer de vanligtvis en enkel regel. ”Mer pengar till mig och mindre till någon annan”

Detta gäller även riksbankernas manipulerande av valutan. Någon vinner alltid och någon förlorar alltid. När en förändring sker så skall man inte släppa ögonen från bollen. Det är kostnad och köpkraft som alltid är det viktiga. Värde är bara något teoretiskt tills de likvideras. Sänks/höjs räntan förbättras någons köpkraft och någon annan förlorar köpkraft. Glöm inte att det är ett nollsummespel.

 

 

Kostnad och värde

Det absolut viktigaste att hålla ögonen på i ekonomi är kostnaden.

Att prata om värde är dock populärare eftersom siffrorna blir mycket större. Det skrivs stora rubriker om värden i tidningarna och siffrorna upplevs som astronomiska. När någon gör detta så är de själva helt utan susning eller försöker lura sin publik genom att vifta med en ofantlig siffra och utelämna kostnaden.

Värt att notera är att säljare av dyrare produkter som hemelektronik eller fordon snabbt försöker styra om diskussionen på löpande kostnad eftersom ett par hundra i månaden kan verka billigare än 10 lakan för en ny telefon. En säljare hoppar givetvis över det faktum att man 3 år senare kommer betala ett par hundra i månaden för en 3 år gammal telefon. Olika bindningstid och övriga kostnader gör det svårt att jämföra olika priser. Man behöver ett system för att räkna ihop allt för alla olika saker och bryta ned dem till ett enhetligt format.

Kreditkostnad

Ett sätt få en tydligare överblick på hur konsumtion, investeringar och lån påverkar dig personligen är att bryta ned allt till kreditkostnad per månad. Detta är ett lämpligt format eftersom de flesta även har inkomster per månad.

Kreditkostnaden är olika beroende på vem du är. För att hitta din kreditkostnad så behöver du kontrollera vad du betalar i ränta på dina lån. Har du inga lån så är det räntan du får på ditt sparkonto. Logiken bakom detta är att istället för att köpa en tex ny telefon för 10k så skulle du amorterat ditt bostadslån alternativt satt in pengarna på ett sparkonto. Olika typer av lån och konton har olika effekt på din löpande ekonomi. Man stävar givetvis mot lägsta möjliga ränta och högsta möjliga avkastning. Avkastning är dock lite lurigare att räkna på eftersom det involverar risk.

Så räntan på 10k utslaget per månaden är vad telefonen kommer att kosta. Allt du äger eller köper kan få en kostnad och du kan räkna du den ekonomiska belastningen genom denna modell. Från ett litet tuggummit till ett stort hus. Saker med löpande kostnad som busskort, hyra, försäkring etc kan summeras omedelbar och räknas ihop med belastningen av tillgångar med ett statiskt värde tex smycken.

Köper man något enligt ett komplicerat upplägg som är vanligt med mobiltelefoner. Där ska man kanske lägga upp lite pengar för telefonen, Teckna abonnemang och får en startavgift. Abonnemanget kan vara på ett antal år.  Då lägger man ihop alla kostnader för hela perioden sedan räknar du denna summa mot din kreditkostnad. Då får du en siffra som du kan jämföra med en alternativ produkt med ett helt annat ekonomiskt upplägg.

Fastigheter

Tillämpar man denna model på större saker som bostäder blir rusningen på bostadsmarknaden helt logisk. I nyheterna skrivs det ofta om att priserna på bostäder har ökat. Summorna upplevs som hissnande. Plötsligt upplevs den hissnande siffran de skrev för 2 år sedan vara resonabel.

Värdet är dock i de flesta fall fullständigt irrelevant. Frågan är om kostnaden har ökat. Om vi tar ett exempel. Du kunde i början av 90 talet köpa ett hus för 500K samma hus kan idag kosta hissnande 10M.

Räntan för 500K var dock så mycket som 13% Det ger en kreditkostnad på 6250 kr per månad. Omräknat med inflationen så blir det  drygt 8200 per månad.

Mitt personliga bolån ramlade nyligen lite under 1%. Så 10M ger en månadskostnad på 8333.

Som ni kan se så är förändringen i kostnad mycket liten.

En vanlig reaktion är ”Vad händer om räntan går upp”. Jag återkommer till det i en annan artikel.

Allmänt

Det råder idag stor förvirring om de ekonomiska systemet. Folk i allmänhet förstår inte hur saker fungerar, vad som är bra och vad som är mindre bra. Endast en liten del av befolkningen vet vad pengar är. De vet inte hur en bank fungerar eller riksbankens funktion. Kort sagt så finns det stora luckor i vad som egentligen borde vara obligatorisk allmänbildning.

Man kan undra varför detta inte ingår i grundskoleutbildningen och det är lätta att bli konspiratorisk när man för första gången skaffar sig förståelse för hur pengar skapas och fungerar. Många reagerar med chock och ilska. De som styr och försöker skapa ordning och kontroll vill förstås undvika att befolkningen sätter sig på tvären.

I denna blog skriver jag om mina observationer och försöker skapa klarhet i vad som verkar obegripligt. Jag kommer dock förutsätta att läsare redan vet hur banker och valutan fungerar. Det finns redan högvis med material som beskriver detta system och jag rekommenderar att man sätter sig in i hur banksystemet utvecklats från guldsmeden till dagens banker. Även om de ofta lämnar ute en del väsentliga  komponenter är det en bra start. Peakprosperity Kapitel 6-7-8 Tycker jag täcker det hela ganska bra.