Begreppsförvirring

Många av de ord som är djupt inpräntade i folk betyder inte längre vad folk tror. Här är några exempel.

Lån

Det finns många typer av lån. Bostadslån, billån, sms lån, avbetalning, statsskuld, kreditkort etc.. Flera av dessa är dock inte lån i på det vis som man kan tro. Att ens tänka på dem som lån är en av grundorsakerna till att folk blir förvirrade eftersom de inte beter sig som lån.

Ta statsskulden till exempel. Ställ dig frågan om när statsskulden beräknas vara återbetald. När kommer den vara noll, 0, zip, zero? Hur är det med övriga västländer. När kommer deras statsskulder vara återbetalda. Vilka länder har noll i statsskuld?

Givetvis är svaret att statsskulden kommer aldrig vara noll för något västland. Även oljestater har statsskulder trots ofantliga tillgångar. Detta kan te sig ologiskt om man betraktar statsskulden som ett lån. Det bör istället betraktas som att staten HYR krediter. Samma sak gäller företagsobligationer och bostadslån.

Spara

Att samla på sig saker som kan vara bra att ha i framtiden burkar vara en bra ide. Vad kan då vara bättre att spara på än pengar? Man skulle kunna fylla upp en madrass med en massa sedlar. Det blir dock snabbt knöligt och obekvämt eftersom sedlar inte är tillverkade för att användas som stoppningsmaterial. Förr i tiden användes ädla metaller som främsta valuta och man samlade dessa i låsta kistor och senare kassaskåp. Detta klassiska sparande förekommer i stort sett inte alls längre. Numera sätter man som bekant in sina pengar på ett konto. Då kan man till och med se sina pengar växa. När man gör detta upphör man i praktiken att spara utan man blir en investerare.

Pengar

Att kalla våra pengar för pengar ger ett missvisande intryck. I praktiken kan vad som helst användas som pengar. Egypten har använt säd. Inkariket använde kakao. Det vanligaste har dock varit ädla metaller. Nu är krediter (skulder) totalt dominant som valuta i världen. Sverige har döpt sina krediter till kronor. Ordet pengar borde egentligen inte användas alls eftersom det i nästan alla fall handlar om krediter.

Skuldkvot

Fullständigt idiotisk siffra. Man mäter äpple mot päron. Alltså löpande intäkt mot fixerat värde. Den löpande kostnaden (som vore intressant) ignoreras.