Brexit

Hela världen sitter just nu på nålar i väntan på Brexit valet. Snart får vi dock reda på hur allt kommer att bli. Ska de stanna eller ska de lämna?

Eller får vi verkligen veta något?  Hur kommer det egentligen bli om de röstar för att lämna?

I själva verket är det årets största antihändelse. Om de röstar för att lämna och politikerna hedrar beslutet. Då följer åratal av förhandlingar om hur det ska gå till. Nya avtal kommer att skrivas och förhandlas fram. I slutändan kommer resultatet troligtvis vara mycket likt att ett medlemskap.

Tankesmedjor

Tankesmedjor/thinktanks/oberoende experter. Detta år i praktiken privat/företags finansierade lobbyorganisationer. Dessa är en typ av brevlådeföretag som används i syfte att dölja vem som är avsändare. Varje gång en sådan organisation öppnar kakhålet så borde den första raden vara vem som finansierar deras verksamhet.

När något signeras av en sådan organisation så bör alla varningsklockor ringa. Varför skrives inte dessa under av den verkliga bakomliggande organisationen? När det är svårt att spåra brukar det drivas av spekulativa fonder för att skydda eller förbättra avkastningen på en investering. Genom att veta vem som betalar kan man snabbt skaffa sig en uppfattning om det är om det som sägs är fullständigt skitsnack eller inte. De arbetar sedvanligt enligt modellen ”Mer köpkraft till mig och mindre till andra”.

Man kan notera ett tankesmedjor som drivs av saker som fackföreningar  eller andra som är stolta över sitt arbete, alltid är mycket tydliga med vem som ligger bakom. Men när organisationen har ett anonymt namn skapat av en ordsmed där man ger ett positivt klingande namn på något som egentligen är genomruttet.

En grundläggande inställning bör vara att när ursprungs avsändaren inte är tydlig så bör man inte ens lyssna eftersom det i bästa fall är rena dumheterna och i värsta fall mer eller mindre uppenbara försök att skada dina intressen. Så innan du läser scrolla ned till botten och se vem som skrev under. Framgår bara anonyma källan så försök att googla på organisationen. Är det svårt att avgöra källan så kan du eventuellt läsa artikeln med inställningen att man ska absolut INTE följa eventuella råd i artikeln.

Ekonomins dränering

Det är nog ingen som har missat att bostadsmarknaden är en vital del i Sveriges och hela världens ekonomi. Alla behöver någonstans att bo och bostäderna ligger som säkerhet för ofantliga summor.

Vad betydligt färre har förstått är att bostadsmarknaden också effektivt förhindrar att det disponibla beloppet i ekonomin växer.Om den disponibla inkomsten plötsligt ökar i en ekonomi (oavsett anledning). Så kommer bostadsmarknaden dränera detta överflöd.

För att förstå hur detta fungerar så behöver man titta närmare på vad som styr en budgivning.

Den som betalar det högsta priset för en bostad får köpa den. Så långt är det ganska enkelt. Då borde det alltså vara personen som har mest pengar som blir vinnare i budgivningen. Fast så är det givetvis inte. Det är som vanligt kostnaden som styr. Värdet är som vanligt bara en kuriosa. Vad man egentligen tävlar om är vem som kan hantera störst kostnad. Även om en person med lägre kreditkostnad har en uppenbar fördel. Har man med sig en rejäl påse med sparat kapital så hjälper detta att sänka kreditkostnaden. Antagligen budar man dock mot någon annan i liknande ekonomisk position.

Detta system gör att populationen som grupp budar mot varandra och tävlar om vem som kan betala mest i ränta. Tittar man på gruppen som helhet spelar det ingen roll vem som vinner budet. Skulderna och räntekostnaderna kommer garanterat att öka. Ökar det disponibla kapitalet jämt i gruppen (som sker vid en sänkt ränta eller skattesänkning) så kommer skulderna och kostnaden öka i direkt proportion. Räntorna samlar ihop hela ökningen så att glädjen över skattesänkningen/löneökningen blir kortlivad.

Detta självreglerade system förhindra mycket effektivt att befolkningen bygger upp ett stort överflöd av fodringar. Givetvis kommer det finnas undantag på individnivå men mätt över populationen så blir effekten gigantisk.

Om detta är bra eller dåligt får var och avgöra själv. Vinnarna och förlorarna är rätt uppenbara. Dock behöver man vara medveten om att en förändring i en så vital komponent är riskabelt och kan få många oförutsedda effekter.

Fallande oljepriser

En intressant paradox är de senaste årens fallande priser på olja. Spontant borde lägre priser på olja pressa ner kostnader och öka det disponibla kapitalet. Vilket resulterar i en rejäl skjuts i ekonomin och förbättrade möjligheter för både företag och privatpersoner.

Vad vi istället ser är över lag fallande värde på tillgångar i den globala ekonomin runt om i världen. Följd effekten av detta ger en trögare ekonomi när logiken säger att den borde blomstra.

Valutasystemet

Anledningen till detta hittar vi åter igen i bank och valutasystemet. Tänk på att tillgångar som värderas genom oljeinkomster fungerar som säkerhet i företagsobligations marknaden. Sjunker inkomsten på oljan så sjunker värdet på tillgångar som producerar oljan. Sjunker värdet så krymper mängden krediter som kan skapas genom att pantsätta tillgången. Resultatet blir ett kraftigt deflasivt tryck i valutor som har en stark koppling till olja.

Enligt grundläggande regeln är att en flytande valutas värde regleras efter värdet på tillgångarna som backa den. Ta ett land som Ryssland där stor del av exporten är beroende av energi. Värdet på tillgångarna som producerar olja och gas har legat stabilt  om man räknar i rubel. Valutan har tagit hela smällen och fallit kraftigt. De har dessutom dragit på sig en kraftig inflation. Eftersom värden är ett nollsummespel så har motsvarande deflation exporterats. Värdet på ryska säkerheter har urvattnats och kreditmängden dessa kan skapa lika så.

Avyttring

En annan sak är stater som förlitar sig på oljeintäkter för löpande kostnader men även byggt upp en rejäl buffert med tillgångar. Ryssland och Saudiarabien är bra exempel på detta. Det finns även andra oljestater som Venezuela som bränner varenda slant utan att spara. Samt Norge som stort sett bara staplar tillgångar och bara använder en mycket liten del till sina kostnader.

Det är dock främst länder i kategorin Ryssland och Saudiarabien som skapar vad vissa upplever som problem. Dessa nationer försöker täcka statens minskade inkomster genom att ta av den sparade bufferten. Detta pressar ner värdet på tillgångar i hela välden. Lägre värde, mindre pantsättning, minskad kreditexpansion  vilket slutar i fallande börser och deflation.

Ränteavdraget

Ett aktuellt exempel på konceptet ”Mer pengar till mig och mindre till någon annan” är den relativ intensiva lobbyverksamhet som pågår senaste året angående ränteavdraget. Lobbyingen kommer i det flesta fall från Bank folk och utländska intressenter. De förekommer givetvis en del privatpersoner som också vill avskaffa det. Talar dessa personer enbart i igen sak eller är det i allmänhetens intresse? För att skaffa en åsikt angående detta så behöver vi identifiera vinnarna och förlorarna. En till sak som då är relevant är att de som lobbar för minskat ränteavdrag säger ofta i samma mening att man skall använda pengarna till att sänka inkomst på kapital skatten. Skattesänkningen skulle i sin tur bara gälla bostäder eller vara generella. Vinnare och förlorare förändras mer eller mindre kraftigt beroende på hur köpkraften som staten tar in utnyttjas.

Förlorarna

Den uppenbara förloraren är de som har lån utan kapitalinkomster. De med bostadslån kommer att bidra med den överlägset största kakan. Även personer med olika typer av konsumtions lån (tex billån) bidrar i en mindre utsträckning. Utöver den löpande kostnaden så for vi också en omedelbar dipp av värden på bostäder som beskattas hårdare. Det kan innebära en smäll på flera hundra tusen för många bostäder. Denna dipp är dock endast akademisk eftersom den påverkar först när man säljer. Köper man sedan något dyrare så har även denna bostad minskat. Dessutom har den minskat mer än din egen eftersom procentsatsen är den samma.

Demografin för dessa personer är i de flesta fall yrkesverksamma personer runt 40.

Det innebär i stort sett alla som bor in en större stad och inte har en hyresrätt. Billån används dock bara av hyresrättsinnehavare.

Vinnarna

Det lite luriga med detta förslag är att vinnarna inte är uppenbara.Förslagets säljs primärt med argument om finansiell stabilitet och ökad rörlighet i bostadsmarknaden.

Ingår man inte i förlorar gruppen så blir man en vinnare eftersom skatten höjs för någon annan utan att man själv behöver bidra.

Demografin här är skuldfria personer utan behov av att ta lån ofta äldre personer som haft sin bostad mycket länge. Boende i hyresrätter som har tillräcklig med marginal i ekonomin för att undvika konsumtions lån. De som ska lämna marknaden och casha ut sin bostad drabbas dock fullt ut av smällen med dippad marknad fullt ut. Antagligen är denna dock mindre än skatten som annars skulle betalas.

De som vill in på marknaden tror ofta felaktigt att de blir en vinnare. Som jag skrev i en tidigare artikel så är det kostnaden inte värdet man skall ha ögonen på. Var månadskostnaden 10k per månad innan förändringen så kommer den vara 10k även efter. Värdet kommer att regleras av marknaden för att bibehålla kostnaden.

Även förmögna personer som får stora kapitalinkomster undantas eftersom kapitalinkomster kan dras till 100% mot räntor.

Om man går vidare att titta hur köpkraften sedan skall fördelas så har vi bara vinnare.

Avskaffar/sänker man skatten på sålda bostäder så vinner de som minskar sin bostad eller flyttar till hyresrätt. Demografin för denna grupp är i de flesta fall äldre personer som ägt sin bostad länge. D.v.s en av de tidigare vinnarna förstärks ytterligare.

Utökar men det till att gälla all kapitalinkomst så vinner även övriga förmögna personer. Även denna vinnares position förstärks ytterligare. De som ägt bostäder länge tjänar även på detta även om det inte är lika mycket som om alla pengar riktades enbart till dem.

Systemvinst.

Så då kan man fråga sig om förändringen åstadkommer vad man vill uppnå.

• Ökad rörlighet på bostadsmarknad.
  • En komponent i kalkylen ger potentiellt denna effekt. Det är att minska skatten på sålda bostäder. Det skulle göra en person som har en stor bostad utan lån till förmögen utan att de behöver beskatta sin förmögenhet. Det är enligt mig en ganska bra morot för att byta ner sig.

     Så svaret är Möjligtvis.

• Rättvisare fördelning av skatter
  • Det är en fråga om personlig moralisk åsikt och jag överlåter det till dig. Se gärna SCBs statistik på frågan
• Stabilare ekonomiskt system.
  • Eftersom förändringen påverkar värdet som används till säkerhet för en massa lån så är detta farligt. Det finns en risk att marknaden överreagerar och man får en kollaps på halsen.
  • Det är många som fått för sig att lägre värde på bostads marknaden. Eller eventuellt bromsad ökning av värdet är ett självändamål. Det är givetvis fel för det är bromsade kostnader som är det viktiga. Glöm inte. Det är alltid kostnaden som man skall hålla ögonen på. Någon som går in på marknaden får precis samma kostnad som innan. Någon som redan är inne på marknaden får kraftigt ökad kostnad. Så här får åtgärden motsatt effekt.

    Så svaret är tydligt Nej

Bankerna då?

En sak som verkar konstig är varför bankerna lobbar för något som är så system farligt för deras egen stabilitet. Anledningen stavas ”amorteringskrav”. Röster har höjts för att begränsa skuldsättningen. Vilket bankerna egentligen absolut inte vill eftersom deras affärsidé bygger på evigt ökad skuldsättning. Då är frågan vilken metod man uppfyller målsättningen med att ”någon annan betalar”. Då är avskaffat ränteavdrag det bästa. eftersom hela notan hamnar hos låntagaren, inte långivaren får man svälja något lägre utlåning eftersom amorteringskravet innebär en större smäll mot bankens intäkter.

En annan sak som gör avskaffat ränteavdrag till attraktivt för en bank hittar man i privatekonomin hos bankens huvudägare och ledande individer. Alla dessa är förmögna ligger i gruppen vinnare på ett avskaffande.

Vad göra?

Att motverka bostadsbristen gör man genom att bygga mer. Fast det är ingen man försöker adressera här. Utan vi har endast tre mål som man försöker uppnå. Vi kunde se att sänkt vinstskatt för bostäder skulle skapa ökad rörlighet.

Vem skall då betala för detta? Bästa svaret är ”Samma demografiska grupp” fast de som inte flyttar till mindre. Jag kan förstå att en pensionär gärna bor kvar i sitt stora hus med bra läge som de ägt i 50 år. Innan avskaffandet av fastighetsskatten så skrevs det om många pensionärer som tvingades flytta eftersom området de bor i exploderat i värde. Givetvis är det inte kul att tvingas till detta men det var ökad rörlighet vi ville uppnå. Att pensionären kan cash ut en skattefri förmögenhet för sin bostad får man se som plåster på såren.

Den finansiella stabiliteten uppnår man genom centralt styrd amortering (som bankerna hatar). Detta är egentligen en fråga om att reglera kreditexpansionen och ett komplement till styrräntan. Att reglera amorteringen på olika tillgångar ger en detaljstyrning som inte uppnås genom räntan. Riksbankens köp av obligationer ger samma styrning på stimulanser och är en form av gas. Medan amorteringskrav är en broms med samma precision. Amorteringskravet behöver regleras periodiskt på samma sätt som styrräntan.

Amorteringskravet tar köpkraft från samma demografiska grupp som avskaffat ränteavdrag. Skillnaden är att köpkraften återfås successivt. Under hela lånecykeln blir kostnaden lägre även om utgiften blir högre i början. Förloraren här är banken eftersom låntagarens ökade utgift inte blir en vinst för dem. Vinsten över en hela cykeln minskar lika mycket som den ökar för låntagaren.

Allmänt

Det råder idag stor förvirring om de ekonomiska systemet. Folk i allmänhet förstår inte hur saker fungerar, vad som är bra och vad som är mindre bra. Endast en liten del av befolkningen vet vad pengar är. De vet inte hur en bank fungerar eller riksbankens funktion. Kort sagt så finns det stora luckor i vad som egentligen borde vara obligatorisk allmänbildning.

Man kan undra varför detta inte ingår i grundskoleutbildningen och det är lätta att bli konspiratorisk när man för första gången skaffar sig förståelse för hur pengar skapas och fungerar. Många reagerar med chock och ilska. De som styr och försöker skapa ordning och kontroll vill förstås undvika att befolkningen sätter sig på tvären.

I denna blog skriver jag om mina observationer och försöker skapa klarhet i vad som verkar obegripligt. Jag kommer dock förutsätta att läsare redan vet hur banker och valutan fungerar. Det finns redan högvis med material som beskriver detta system och jag rekommenderar att man sätter sig in i hur banksystemet utvecklats från guldsmeden till dagens banker. Även om de ofta lämnar ute en del väsentliga  komponenter är det en bra start. Peakprosperity Kapitel 6-7-8 Tycker jag täcker det hela ganska bra.