När räntan går upp

En frågeställning är vad som händer när räntan går upp igen. Detta skulle potentiellt kunna kollapsa fastighetsmarknaden. Sätta banker i konkurs. Resultatet blir att folk måste överge sina hem och en lavin av konkurser  drar genom landet. Detta hände i Sverige men vi blev förskonade av det mesta av effekterna i samband krisen 2007. Med både ny och gammal historik så upplevs detta som ett reellt hot. Vi är ju inte speciella på något sätt så det kan ju drabba oss också.

Det är där logiken i resonemanget har fel. Vad vi använder som pengar har förändrats på ett mycket grundläggande sätt sedan krisen i början på 90 talet. Vi släppte värdet på valutan och lät den flyta. Detta är i princip lika radikalt som när USA släppte sin koppling till guld. Det visade sig att ha två fixerade referenspunkter i både värde och kostnad som man försöker försvara var omöjligt.

Redan innan både Sverige och USA släppte sin koppling användes fractional reserve som orsakar en kreditexpansion. Att ha någon form av extern tillgång som reserv ger i detta en hård vägg som förhindrar expansion när man inte har tillräckligt mer reserv. Detta innebär att man förr eller senare kommer att få peek credit.

Skurken i det hela är räntan. Rent matematiskt går det utmärkt att låna ut pengar enligt fractional reserve. Sedan betalas lånet tillbaka och man kan låna ut till någon annan. Problemet börjar med att långivaren vill ha ränta på sina pengar. Det är ju rimligt annars skulle han inte ha något intresse av att låna ut alls. Detta orsakar dock ett matematiskt problem. Räntan skapar en kredit expansion utan backning. Detta innebär att valutan förutom den kontrollerad expansionen växer i takt med räntan på alla lån i hela valutasystemet. Ganska snart är de krediter utan backning större än de som är backade. När folk börjar inse detta så kräver de mer i ränta eftersom riskerna höjs. Stigande räntor accelererar problemet och en krasch är oundviklig när man tvingas inse att lånen saknar backning i guld. Däremot finns det andra tillgångar som fastigheter, bolag, fordon etc. Tyvärr har värdet på dessa kollapsat i samband med kraschen på kreditmarknaden när värdet på valutans backning exploderar uppåt. Dessa säkerheter kan ändå konfiskeras i samband med att alla fodringar/krediter i systemet nollställs. Sedan kan man börja om från början.

Med en flytande valuta kan vad som helt användas som backning av valutan. Inte bara utländsk valutareserv. Resultatet är att kronan backas i huvudsak av statsobligationer, företagsobligationer och fastighetsobligationer. När det blir kredit brist i ett sådant system blir så går värdet på valutans backning upp precis som när man hade guld backning. Men i detta fall är backningen den pantsatta tillgången. Det mest noterbara för vanligt folk är att priserna på fastighetsmarknad stiger.

Som jag skrev tidigare så behöver kreditmängden öka i takt med räntan på fodringar i systemet. Annars blir det härdsmälta. För att öka kreditmängden behöver valutans backning öka. Det kan göras på två sätt. Man skapar nya tillgångar som kan pantsättas eller så ökar man värdet på de tillgångar som redan existerar. Att öka värde på tillgångarna görs enklast genom att sänka kostnaden. Alltså sänka räntan.

Det tydligaste tecknet på att substans + värdeökning i systemet har ett underskott är att inflationen sjunker. Låg inflation kan även ha externa anledningar som att nyskapad valuta hamnar i andra länder och inflationen skapas där istället.

Så hur blir det då med räntan i Sverige? För att svara på det så behöver man titta på fundamenten som styr räntan. Historiska aspekter är irrelevant eftersom vår valuta är helt annorlunda konstruerad. Även paralleller till Sydeuropa är irrelevant eftersom de i praktiken har en valuta som är bunden till övriga Europas ekonomi. På samma sätt som vi tidigare hade en bunden valuta.

Fundamentet som styr räntan är inflationen. Det är välkänt att hela västvärlden kämpar med näbbar och klor för att undvika deflation. Lågkostnadsländer absorberar mycket av inflationen som väst försöker skapa. Dessutom går automatiseringen i en ny fas där allt färre personer krävs för att producera allt mer. Tex finansmarknaden sysselsätter idag miljoner med människor. Mycket av det som görs manuellt på en bank kan utföras av en dator och vi kommer se stora varselvågor och ytterligare deflasivt tryck. Så fundament för stigande räntor saknas fullständigt. Snarare tvärt om och signalerna är ytterligare lättnader.

Om man struntar i fundamenten och helt enkelt höjer räntan. Tänk dig också att de saker som befaras börjar hända. Värdet på tillgångar rasar, Banker svajar och företag börjar kollapsa. Hur brukar en riksbank reagera då? Jo man sänker räntan. Alltså skulle en höjning som orsakar problem omedelbart dras tillbaka och man trampar på gasen i tryckpressen.

Räntans nedgång är alltså en enkelriktad resa.